Äter du fil eller yoghurt till frukost? Då har du kanske den i en tetrapak som du inhandlat från din mataffär, såvida du inte gör egen filmjölk. Om man bara låter filen rinna ur paketet så får man inte ut allt innehåll. En del brukar vika upp alla 4 hörn och sen försöka klämma ut det sista. Vill man vara extrem, och det är ju jag, så klipper man upp paketet och skrapar ur all filmjölk med en stekspade eller en slickepott.
62 g filmjölk kvar i paketet!
I min mätning (se bilden) så fanns det hela 62 g filmjölk kvar i paketet (1000 g) när den ställts på diskbänken för att slängas. Så hur mycket skulle man spara per år? I vår familj går det åt ca 2 paket i veckan.
2 pkt x 52 veckor x 60 g = 6240 g
Det motsvarar alltså 6,2 filpaket!! Den fil vi köper är den billigaste i vår mataffär och kostar ca 10 kr. Skulle vi klippa och skrapa ur all filmjölk skulle vi alltså spara 62 kr per år. Ibland händer det att vi köper en lyxigare variant, som t.ex. Fjällfil med hjortron eller yoghurt. Priset på dessa kan ibland vara det dubbla och spontant känns det som att paketen med yoghurt har större residualvolym.
Det bör tilläggas att min mätning är på standard filmjölk med fetthalt 3%. Självklart är residualvolymen fil/yoghurt korrelerat till fetthalten på produkten, då fetthalten påverkar trögheten i vätskan.
Det här tankesättet är nog inte främmande för dig om du är en snåljåp ut i fingerspetsarna. Just exemplet med filmjölken är ju bara början. Det finns ju massor med andra behållare vi inhandlar och där vi har mer eller mindre svårt att få ut allt innehåll. Lämna gärna tips i kommentarsfältet om du har andra exempel. Kanske vi kan göra en lista på olika behållare och möjliga besparingar vi kan göra.
Ett svar till “Har du tänkt på residualvolymen idag?”
Jag klipper inte upp dem sådär, utan bara ”runt” så jag alltså har det kvar i nederdelen, då blir det mindre kladdigt.