Det har blivit dags att behandla del 2 i mitt förhållningssätt till ekonomi. I första delen tog jag upp vad som är aktiva respektive passiva kostnader. Nu är det dags att ta andra sidan av ekonomin – inkomsterna.
För att privatekonomin ska gå ihop är det en förutsättning att man har inkomster. Dessa inkomster kan komma från flera olika håll och variera utifrån livssituation. Jag har delat in mina inkomster på samma sätt som mina utgifter i aktiva resp. passiva.
Aktiva inkomster kräver aktivt arbete
En aktiv inkomst kräver att man lägger ner aktivt arbete. En anställd får lön för den arbetsinsats han/hon utför och lönen kan vara utifrån arbetade timmar som en timlön eller med ett fast månadsbelopp vid månadslön. Du som jobbar på det här sättet byter din tid och kunskap mot pengar. För att denna ström av inkomst ska kunna fortsätta måste du också fortsätta att ge av din tid. Om du blir sjuk eller uppsagd kommer inkomsten att försvinna. Du måste aktivt arbeta för att den här inkomsten ska upprätthållas och kallar den därför för aktiv inkomst.
Passiva inkomster kommer ändå
Motsatsen till aktiv inkomst är givetvis då den passiva inkomsten. Den inkomsten är inte beroende av din tid utan kan fortsätta att strömma in även om du ligger på soffan, i solstolen eller spelar boule.
Hit räknas inkomster som t.ex.
- ränteinkomster på ett sparkonto
- aktieutdelningar
- avkastning på fonder
- bidrag som t.ex. barnbidrag
De flesta passiva inkomster får man endast ta del av en gång per år. Banken betalar ut sparräntan vid årsskiftet och aktieutdelningar görs endast efter aktiebolagets årsstämma osv.
Barnbidrag får man månadsvis men ur ett privatekonomiskt perspektiv kostar barn mer än vad barnbidraget täcker. Läste nånstans att ett barn kostar ca 1,5 miljoner kronor fram till 18 års ålder. Bidraget från staten ger väl nånstans kring 250 000 kr under motsvarande tidsperiod. Att producera fler barn i syfte att få högre passiva inkomster bör inte vara det bakomliggande motivet!
Jag har både aktiva och passiva inkomster men gillar allra bäst de passiva! Ett par gånger per år går jag igenom och lägger upp planer på hur jag ska få dessa inkomster att bli större och större med tiden. I nästa och sista delen tänkte jag ställa inkomsterna och utgifterna mot varandra och lyfta in ett begrepp som sammanfattar den privatekonomiska nivå jag eftersträvar att uppnå inom ett par år.
Om du tycker att mina spartips om att bajsa borta eller skrapa ur filmjölkspaketet är lite väl knasiga, häng kvar och läs sista delen. Då kanske du får en annan bild av mig och förhoppningsvis kan jag övertyga dig om att det är en bra väg att gå. Alla som vill och vågar – häng med!