Igår gjorde jag något radikalt! Jag for till mataffären utan att i förväg ha tänkt ut vad jag ska laga för mat, tillät både mig och barnen att plocka åt oss det som vi tyckte såg gott ut utan nån utarbetad plan om vare sig hur länge maten skulle räcka eller vad det skulle kosta.
Godare mat kostar mer pengar
Jag är fullt medveten om att det är skillnad på mat och mat. Det finns massor med produkter som helt enkelt ÄR mycket godare än budgetvarianterna. Exempel på produkter där jag ”uppgraderade”:
- Prästost/Herrgårdsost (65 kr/kg) -> Västerbottensost (149 kr/kg)
- Tomater (20 kr/kg) -> Körsbärstomater (45 kr/kg)
- Rynkeby Apelsinjuice (8,30 kr/L) -> Brämhults färskpressade apelsinjuice (30 kr/L)
- Valio 1L yoghurt (17 kr /L) -> Yoggi Dröm småförpackningar (35 kr /L)
- Vatten (0 kr) -> Burn energidryck (11 kr/burk)
Det finns inget snack om att de dyrare produkterna i detta fall ÄR mycket godare! Om du provat dessa håller du säkert med mig.
Hur mycket dyrare blev matkassen?
Jag brukar normalt landa på 800 kr på storhandlingen när jag tidigare veckohandlat. Då har jag slaviskt följt min handlingslista och i förväg tänkt ut 5-6 maträtter och de har räck även till lunchlåda dagen efter. De här matkassarna vi handlade fick vi betala 1180 kr för. Och jag har inte riktigt koll på hur många rätter vi kommer att kunna laga. Det vi blev sugna på i affären och där vi plockade ihop matvaror för att kunna laga var i alla fall:
- Nachostallrik
- Kräftstjärtar i sås med färsk pasta
- Kyckling (ospecificerad tillagning)
Vad är priset jag får betala?
Ja, det är inte så att jag har nån specialrabatt och betalar mindre för maten. Nä, det jag menar med ”priset man får betala” är hur täcker jag upp för den högre utgiften. Istället för att säga att vi inte har råd så ställer jag oss frågan hur kan vi ha råd med detta?
Skillnaden i pris för handlingen blev alltså 380 kr. Enkel matematik gör att årsskillnaden blir 19.760 kr. De allra flesta som arbetar byter sin tid mot pengar. Pengar som vi sen använder för boende, bil, resor, kläder, mat och övrig konsumtion. Den genomsnittliga månadslönen i Sverige låg på 28.400 kr 2010, enligt SCB. Beroende på kommunalskatt och medlemskap i Svenska Kyrkan eller inte så får man ut ca 20.000 kr netto.
Man skulle alltså kunna säga att priset man får betala är att jobba en hel månad extra varje år, för att kunna handla mat spontant utan planering och budget. Och nu har jag bara räknat på just den här handlingen. Det tillkommer ju det faktum att maten inte kommer att räcka hela veckan. Vi kommer behöva köpa lunch på jobbet och handla mat en gång till.
Om man vänder på det och går från att ha handlat på detta sätt till att bli mer planerande och ta bättre hand om sina intjänade pengar så kan man alltså skippa att jobba en hel månad varje år!
Vad väljer du?
PS. Apelsinjuicen är redan slut efter mindre än 24 timmar…den var ju så sjukt god! 🙂
2 svar till “Handla mat utan inköpslista = jobba en extra månad varje år”
Få ut 20 000 då måste man ju ha en fin titel, jag och min man är vanliga arbetare och vi får ut det tillsammans , skulle vi få ut den summan var så behövde vi inte spara alls ju, då kunde vi leva livets glada dagar. När jag var utan jobb i vintras levde hela familjen på 12 000 i månaden ,det fick bara lov att gå. Vi bor i villa och har varsin bil.
God mat behöver inte vara dyrare. Tricket är att göra så mycket man kan själv och köpa god mat när den är billig. T.ex. ditt apelsinjuice exempel. Det är väldigt enkelt att pressa sin egna apelsinjuice, och apelsiner kan man ibland köpa för 8 kr/kg, i alla fall i Gbg. Skalet kan man spara o lägga i byrålådan så luktar kläder gott o håller ohyra borta.
Andra sätt att spara pengar på matinköp:
– Köp en frysbox.
– Bulk-köp varor som vispgrädde, kött som är kortdatummärkt och då ofta 50% på. Sen bara att packa om i önskad mängd och frysa ner, Sen tar man fram o låter tina i kylskåpet för att sen använda när man gör storkok.
– Börja föra en prisdagbok över matvaror man köper och jämför mellan olika butiker i ens närområde. Det kan man göra både i butik och genom internet.
– Titta regelbundet igenom reklamblad över butiker du går i, använder ebladet.se . Butiker brukar ha lockvaror som de inte tjänar på, och de erbjudande går i cykler, t.ex. på ost, smör, toalettpapper, köttfärs, grönsaker m.m.
– Jämföra priser på varor i vilken form de presenteras. T.ex. upptäckt att fryst svamp (19kr/kg jmfr. med 32 kr/kg), broccoli (15.50 kr/kg) m.m. är mycket billigare en samma vara när den är sk. färsk. Men den frysta varan är minst lika bra som den färska rent näringsmässigt.
– Gör så mycket man kan själv. Gör själv havredryck, kokar rödbetor, bönor, storkok, gjort egen snus, vin, öl m.m.